Oljedollar till skolan i stället för de rika och USA
Oljedollar till skolan i stället för de rika och USA
CARACAS / 2002-03-20 / Finansieringen av de kraftigt ökade utbildningskostnaderna tas från både den nationella budgeten och inkomster från den venezuelanska ekonomins juvel, oljan. Denna motsvarar över hälften av nationalinkomsterna och har varit föremål för både inhemskt som utländskt intresse.
Det var just oljan som utgjorde bakgrunden till statskuppen som ägde rum den 11 april tidigare i år. Arbetsgivarchefen Pedro Carmona och ett stort antal industri-, finans- och ägare inom massmedia gick till attack mot president Hugo Chavez för att han avsatte styrelsen för det statliga oljebolaget PDVSA som uppbar miljonlöner i det fattiga Venezuela.
Chavez avsatte de stenrika direktörerna, vilket orsakade ett ramaskri inom oppositionen. Presidenten beslutade också om att stora delar av vinsten, 7,5 miljarder dollar (ca 80 miljarder svenska kronor) per år i vinst från PDVSA, skulle investeras i sociala reformer som utbildning och hälsovård.
USA erkände kuppjuntan
Även USA har intresse av oljan eftersom Venezuela är USA:s tredje största oljeexportör. Därför var det ingen överraskning att USA erkände den nya kuppjuntan redan samma dag statskuppen ägde rum. Höga USA-officerare deltog aktivt i det militära högkvarteret.
Under flera månader hade också den politiska oppositionen deltagit i flera möten på USA-ambassaden i Caracas. Andra hade gjort resor till Madrid och Washington i vad de Chaveztrogna hävdar var den planerade konspirationen mot den venezuelanska demokratin.
Återinsätta presidenten
Men Bush fick ångra sitt diplomatiska erkännande. För de fattiga, över en miljon, tog den 13 april tillbaka makten från oppositionen och ett antal höga militärer som hade anslutit sig till statskuppen.
På de Bolivarianska skolorna deltog många ungdomar och föräldrar i de blodiga sammandrabbningarna när de marscherade i riktning mot presidentpalatset Miraflores för att återinsätta den man som hade genomfört en av de mest löftesrika utbildningsreformer i dagens Latinamerika.

Kommentarer
Skicka en kommentar